Hej allihopa! Detta inlägg (efter månader av radiotystnad (som vanligt :p)) riktar sig till alla Cheer-ungar, yes till er eftersom ni nog vill höra hur det går för mig härborta, samt till min familj, mamma-familjen och pappa-familjen å min farmor å Jan-Erik om dom nu skulle få för sig gå in på Internet och läsa min blogg hehe.

Hur som helst så har jag en annan blogg som handlar om USA men jag har inte orkat fixa designen än (pga jetlag) så jag tänker faktiskt börja skriva på den här istället eftersom den här bloggen redan har bra design å allt. :D Samt några läsare kvar förhoppningsvis. :D

Hur det hela började:
I Januari tog jag kontakt med Kilroy Education och fixade så att jag kunde plugga här i Santa Barbara, Kalifornien.
Under april och framåt har jag fixat med visum, betalat diverse avgifter samt skaffat jobb på Gröna Lund och jobbat där så jag ska kunna klara alla avgifter som plugga i USA bär med sig.

I söndags slutade jag jobbet, åkte till Danmark på måndagen, kom hem på tisdagen, var hos pappa på onsdag, träffade Apes på torsdag och sen på fredag åkte jag till USA. Jag tror det var den mest fullspäckade vecka jag någonsin varit med om i hela mitt liv!

Fredag 31/7
Pappa, Åsa, Kevin och Erik skjutsade mig till Arlanda. Kom dit i tid, hann fika lite innan jag var tvungen att gå till planet.
Det var 295760 olika säkerhetsprocedurer innan jag fick gå på planet. Packade-du-din-väska-själv? frågor och liknande men det gick bra, bara man svarar ärligt och så. Sen blev jag scannad och mina väskor blev scannade.
Jag gick i lugn takt genom Tax-Free shoppingen och var på väg mot gaten när jag hörde: All passengers to the Atlanta DL173 flight.... utropet och jag fick panik och började rusa mot gaten, jag hann med planet som tur var. :)



Som ni ser satt jag ganska bra till, hade plats 27E. Kunde gå på muggen precis när jag ville haha utan att behöva tränga mig. ;)
Planet var helt okej. Det var Delta Airlines Boeing 767 jag åkte med. Stolarna var ganska sköna men det fanns inte TV-skärmar i stolsryggarna som det utlovades tyvärr. :( Men filmerna som visades var ändå sämst så det spelade ingen roll. Liksom Dragonball, come on?

Flyget tog 9.30 timmar från Arlanda till Atlanta. Kom fram till Atlanta 17.45 för det var lite försenat och jag var lite trött.
Väl på Hartsfield Intl. Airport skulle jag byta flyg till en Delta Airbus mot Los Angeles som skulle gå 18.50, lite mer än en timme hade jag på mig att hitta till mitt flight.

Låt mig påpeka att Atlanta flygplatsen världens mest traffickerade och här var jag helt själv i ett nytt land på en helvetisk flygplats och försökte hitta min väg genom allt.

Jag berättar mer sen i ett senare inlägg... :)