What's my line?!

Känner mig apig.


Ringde efter lägenheter idag och det gick bättre än vad jag trodde. Har troligen nát pá G sen när det blir av. ;) Och förhoppningsvis med inte allt för hög hyra. :P

Efter det gick jag pá Scholarship Audition som gick sádär. Gick bra när jag övade med Frances men detta var liksom min första audition grej i hela mitt liv sá jag fattade inte instruktioner eller nágot haha. :P Jag kom upp dressed normally enligt mig själv men tydligen var jag casual och det fick man inte va sá jag fick lána en tröja av Frances haha^^ Och sen fattade jag inte om jag skulle gá in i teatersalen eller vänta utanför men det löste sig.

Men sen när jag blev inkallad hände det värsta av allt... O_o

Jag presenterade mig själv och alla log och jag log. Jag började min monolog och efter ungefär 1/6 tappade jag bort mig.......totalt..... och jag kom inte in pá spáret igen...... och jag kunde inte fortsätta.... :O
Felt like kicking myself där...

Jag frágade om jag fick börja om och dom sa motvilligt ja; dom ville att jag skulle börja där jag tappade bort mig men jag hade glömt bort allt. Jag började iaf om igen och dá gick det skitbra och dom skrattade när dom skulle skratta sá det kändes bra men sen gjorde jag ett ass av mig själv pá intervjudelen. Glömde bort att berätta vad jag gjort, vad jag är här för och vad jag vill bli. Kunde bara fokusera pá att berätta att det är svárt att act i Sverige och att jag har jobbat, jobbat och jobbat för att komma hit.. :S

Hej jag heter Emily och jag suger pá auditions, och pá intervjuer,
och pá allt där jag faktiskt behöver använda hjärnan och formulera
mig i ord via den här saken i mitt ansikte som kallas mun.


Fotnot: Hellu, tänkte oxá tala om att jag betalar 10x mer än amerikanska studenter för att göra ett finskt-svenskt arsel av mig själv pá auditions. Skjut mig och häng upp mig pá väggen. The Postergirl of Failure

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0